100 notmanuskript är snart tillgängliga – Sibeliusmuseum Hoppa till huvudinnehållet
← Tillbaka

100 notmanuskript: första delen har publicerats

08.04.2026

Under 100-årsjubileumsåret kommer Sibeliusmuseum att publicera ett urval av 100 notmanuskript ur museets samlingar, och nu har de första 33 verken publicerats! Skrolla ner för att se listan.

Manuskripten är delvis av mera okända kompositörer och många har aldrig tidigare publicerats. Bland dem finns det mestadels verk för mindre ensembler men också några orkesterverk och scenmusik. Manuskripten är tillgängliga via Finna-portalen. Endast material som är upphovsrättsligt fritt har valts med.

Den här gången har vi på listan bland annat de här kompositörer och verk:

SmP2028 Ahlström, Gösta: Kålhufvudenas marsch

Under studietiden för medicine licentiatexamen i Helsingfors umgicks den Vasabördiga Gösta (Karl Gustaf) Ahlström (1877–1916) med andra studenter från Vasa i en inofficiell förening kallad Kålhuvudenas sällskap. I egenskap av amatörmusiker komponerade Ahlström – som kallades Kålbladet inom föreningen – en egen marsch för Kålhuvudena, som gavs titeln Kålhufvudenas marsch.

I Sibeliusmuseum samlingar ingår endast ett manuskript av Ahlströms hand, nämligen Kålhufvudenas marsch, men Ahlström komponerade musik också för bl.a. gitarr. Sibeliusmuseums grundare Otto Andersson – som, trots att han själv var hemma från Åland, blev en del av Kålhuvudena då han inledde sina studier i Helsingfors år 1901 – skall ha arrangerat några stycken för Ahlströms räkning. Ahlström verkade senare som stadsläkare och inom fullmäktige i Nykarleby, där han också dog i en ålder av 38 år.

SmP2028 00001
Ahlström har också ritat en kål på notpappret.

SmP2449 Björk, Alexander: Isänmaan kasvot

Redan som 17-åring tog Alexander Björk (1864–1937) värvning i Kuopio bataljons blåsorkester och under slutet av 1800-talet tjänstgjorde han i Viborgs militärmusikkår, men musiken förde honom även till Helsingfors musikinstitut och Kejserliga teatern i St. Petersburg. Efter att ha arbetat som hotellägare på flera orter i Finland, etablerade sig Björk i Hangö som kapellmästare för bl.a. frivilliga brandkårens orkester och skyddskårens hornorkester samt stadens stråkorkester. 

Isänmaan kasvot, av diktaren V.A. Koskenniemi, tonsattes av Björk för såväl dam- och manskör som blandad kör under pseudonymet Canon, uppenbarligen som ett bidrag till en kompositionstävling anordnad av manskören Laulu-Miehet. Enligt ett brev som återfinns i Sibeliusmuseums samlingar tycks bidraget inte ha uppnått någon större uppmärksamhet i tävlingen, efter vilket Björk sände kompositionerna till Koskenniemi.

Herra Professori V.A: Koskenniemi. Sävelsin teidän runon Isänmaan kasvot ja katsoin velvollisuudekseni lähettää sävellykseni siihen teidän nähtäväksi. Lähetän sävellyksestä ”Mieskuoro otteen” Laulumiesten sävellyskilpailuun (salanimellä Canon). Näin sitten Sanomissa, ettei sävellykseni tullut huomioon otetuksi. Sävellystäni ei tarvitse palauttaa. Kaikella kunnioituksella Soitonjohtaja A. Björk. Hanko 29.10.1929.
Oulu 21.2.1899. Tirehtööri Herra R. Kajanus! Lähetän tässä teille pari pientä kyhäystäni pyynnöllä, että olisitte hyvä ja lähettäisitte minulle niistä arvostelun, sekä esittämään ne, jos ne esitettäviksi kelpaavat. Kunnioituksella Emil Kaupelin. os. Oulu. Uusi teaatteri.

Bilder: Brev från Alexander Björk till V.A. Koskenniemi & brev från Emil Kauppi till Robert Kajanus.

SmP5753 & SmP5754 Kauppi, Emil: Hän kanteloa soitti & Kisakentällä

Kompositören, pianisten och kantelespelaren Emil Kauppi (1875–1930) föddes i Hinnerjoki. Fadern Johan Kaupelin arbetade som orgelbyggare vid orgelfabrikerna i Nystad och Kangasala, och Emil blev redan som barn bekant med orgel och började spela instrumentet. Kauppi studerade vid Åbo klockare- och orgelnistskola och senare även vid Helsingfors musikinstitut, där hans lärare var bl.a. Jean Sibelius. 

Kauppis produktion är omfattande, och de flesta av hans notmanuskript bevaras i Nationalbiblioteket. Kauppi komponerade huvudsakligen vokalmusik och musik för sångspel, samt två operor: Päiväkummun pidot och Nummisuutarit. Den senare har kallats hans svanesång; efter operans tredje framförande i oktober 1930 försvann nämligen den deprimerade kompositören spårlöst i Tammerfors. Kauppi tros ha begått självmord, men hans öde är inte helt fastställt. 

I Sibeliusmuseums arkiv finns två sånger av Kauppi arrangerade för mindre orkester, vars manuskript Kauppi sände till dirigenten Robert Kajanus (se brevet ovan).

SmP1907 Nervander, Ellen: ”E.N.”, notbok

I Sibeliusmuseums samling av handskrivna notböcker finns en tunn, röd notbok med initialerna E.N. på omslaget. Denna notbok har tidigare tillhört den Helsingforsbördiga sångpedagogen och kompositören Ellen Nervander (1842–1936). Boken donerades till museet 1984, och donatorn berättade att den har hittats på en loppis. Det är frågan om ett intressant och kulturhistoriskt värdefullt loppisfynd: förutom Nervanders arrangemang av några sånger av andra kompositörer innehåller boken även ett antal sånger komponerade av henne själv. Dessa har uppenbarligen inte publicerats tidigare.

Förutom sin karriär som sånglärare och kompositör var Ellen Nervander också författare, översättare och en aktiv fennoman. Hennes musikaliska produktion omfattar huvudsakligen sånger komponerade för barn och skolelever. Under sin livstid publicerade Nervander flera samlingar av barnvisor samt en Lauluoppi kansakouluja varten (1896), som översattes även till svenska (Sånglära för folkskolor). 

Lästips: Susanna Välimäki & Nuppu Koivisto-Kaasik: Sävelten tyttäret (på finska)

SmP8868 Vallenius, Otto: Laulu Kemin murtheella

Otto Vallenius (1855–1925), född i Keminmaa, är främst känd som bildkonstnär och operasångare. Han studerade måleri i Helsingfors och Paris. Konkurrensen inom bildkonsten kändes dock för hård för Vallenius, så redan på 1880-talet fokuserade han sig på en musikalisk karriär. Vallenius uppträdde vid privata konserter, men också som skådespelare vid Finska teatern och slutligen 1892–1895 vid Kungliga Operan i Sverige. Därefter återvände han till Keminmaatrakten där han tillbringade resten av sitt liv. 

Som kompositör har Vallenius förblivit relativt okänd. Hans produktion består av solosånger och några pianostycken. Laulu Kemin murtheella berättar om ensidig förälskelse och är komponerad av Vallenius till en text som han själv har skrivit.

SmP19710 Öhrbom, Catharina: Notbok

Not Book. Stycken: Menuetter, Polonesser, Petziner och Marcher på Claveir. Taimo 29. Januarij 1759. Samt Finska och Svenska Psalm Melodier. Anna Catharina Öhrbom.
Öhrboms notbok, sida 1.

Anna Catharina Öhrbom (1725–1784) föddes i Brunflo i Sverige men bodde en stor del av sitt liv i Finland. Då Öhrbom bodde i Taimo i Nådendal år 1759 skrev hon en notbok som idag ingår i Sibeliusmuseums samlingar och som är Finlands äldsta bevarade notmanuskript med icke-religiös tangentinstrumentmusik. I sin notbok har Öhrbom skrivit 15 korta stycken vars melodier återfinns i den tidens violin- och flöjtmusikböcker. Styckena är alltså inte komponerade av Öhrbom själv men hon har arrangerat dem för tangentinstrument. De är ordnade enligt svårighetsgrad, så notboken är troligen avsedd som lärobok, antingen för Öhrbom själv eller för någon annan. 

Från Öhrbom har boken råkat komma i besittning av hennes barnbarns make, kyrkoherde Carl Helenius i Pöytyä. Antagligen var det Helenius som kring år 1823 fyllde bokens tomma sidor med en avskrift av den finska psalmboken från år 1701.

Lästips: Ville Hautakangas avhandling om Öhrboms notbok (på finska)

Notmanuskripten publicerade den 8 april 2026:

Tilläggsinformation om manuskripten, kompositörerna eller Sibeliusmuseums samlingar: kontakta sibmusarkiv@stiftelsenabo.fi